Idag var det det äntligen visning på vår lägenhet.

Oh vad jag städat och piffat och våndats inför den här dagen. Det är så mycket som står på spel och som vanligt vill jag göra det bästa jag kan för att det ska bli så bra som möjligt. Och det blev bra, jättebra. Visningen började kl 12:45 och kl 11 var vi klara med allt. Alla förråden var städade, alla badrum och sovrum. Köket får skinande inklusive all piff på matbord och köksö, det doftade rent och fräscht och solen var framme och fyllde hela lägenheten med härligt ljus. 

Det är lite vemodigt att flytta härifrån. Vi köpte lägenheten när jag var gravid med Jonathan. Vi skulle bli fler och behövde ett större boende. Då var det inget snack om att flytta till hus, vi skulle bo kvar i stan och drömmen var att hitta ett hyfsat stort boende. Sagt och gjort hittade Peter en stor lägenhet vi kunde får råd med, dessutom i en fantastisk förening. Jag måste ha varit rätt förvirrad när vi skrev på alla papper för jag minns det så väl när vi flyttade in här att jag satt i hallen och grät. Hur kunde vi lämna vår fantastiska 20-tals lägenhet som vi hade renoverat så varsamt till det här.

Peter kramade om mig och lovade att vi skulle göra om den här till den finaste lägenheten som vi hade bott i. Så här såg lägenheten ut när vi köpte den 2014.

Lägenheten var i hyfsat skick men vi ville får lite egen prägel på den. Sagt och gjort började vi riva och renovera lägenheten. Medan vi hänge på landet med barnen tog en byggfirma hand om renoveringen. De rev hela lägenheten ner till rå betongen.  Rev alla golv och en hel del väggar, bytte dörrar och dörrkarmar och installerade ett nytt kök som påminde en hel del om vårt gamla kök med en stor köksö i mitten. Vi öppnade upp till en öppen planlösning med större sällskapsytor och släppte in så mycket ljus vi bara kunde.

När sommaren började närma sitt slut och jag började räkna ner till förlossning flyttade vi in i en helt ny lägenhet. 

Vi bytte ut alla våra möbler och fixade ett härligt lekrum till barnen. Nu återstod bara badrummen som vi fixade året därpå. Jag kan bara föreställa mig hur mycket våra grannar har lidit under de 3 året vi har bott här på grund av alla renoveringar. Till slut var vi så gott som klara med hela lägenheten och började trivas riktigt bra. Då började de där tankar om hus dyka upp. Jag vet inte riktigt varför, men drömmen om ett hus blev plötsligt mycket starkare än någonsin. Skulle jag någonsin få bo i ett litet hus så var det nu, och timeingen var perfekt precis ett år innan Olivia börjar skolan.

Att hitta ett bra hus är till en rimlig budget är inte helt lätt och efter att vi hade tittat på några hopplösa objekt började jag släppa tanken på hus. Just då dök det upp ett hus, lite otippat men faktiskt helt perfekt och inom budget.  Sagt och gjort var vi med hus.  

Så här står vi idag och ska visa upp vår lägenhet som vi har jobbat så hår med.

 Det är lite vemodigt att flytta från stan och vår fina förening. Vi skulle ju aldrig lämna stan, vi är ju citymänniskor och våra barn skulle växa upp på Söders höjder och bli sköna söderbor. Men vinden har vänt och vi styr bort från storstadens vimmel och grannskap, mot förorten och ett mysigt 50-tals hus. 

Visningen gick kanonbra idag. Det var så mycket folk som strömmade in från alla håll och det var väldigt roligt att se hur stort intresset var. Så nu har vi en spännande vecka framför oss. 

 

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Idag är det den stora städdagen hos oss. I  morgon har vi visning på lägenheten, förstår inte att det har gått så fort från det att vi hittade huset till det att vi ska sälja. Barnen vaknade tidig som vanligt. Olivia är lite sjuk hade feber i natt och är inte så sugen på så mycket så de fick frukost framför TVn, det får man bara om man är sjuk.


Skönt även för dem att bara slappa lite på helgen. Risken är kanske att de inte vill göra något annat än att slappa frmför tv. Dock är det svårt att få något gjort om de är hemma så om det ska bli rent och fint innan visningen hänger det lite på att de inte är hemma medan jag städar. 


Lyckades till slut få ut hela familjen genom dörren. Peter och Jonathan skall till parken och träffa sina kusiner och Olivia får mysa lite med mormor. Så nu är det fritt fram för mig att städa igenom hela lägenheten! 

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

 

Kort om projektet Week in the life

Syftet med projektet Week in the life, är att dokumentera livet under en vecka, en typisk fotodagbok med andra ord.  Fast Ali har utvecklat konceptet lite och sofistikerat hur man kan dokumentera sin vardag i en vecka och göra det intressant. Här kan ni lära er mer om projektet från Ali som mer eller mindre har tagit patent på hela projektet. Jag gör en lite annorlunda variant då jag fokuserar på att få ihop en snygg och informativ fotobok av min vecka istället för ett fysiskt album. 

Den grundläggare idéen går ut på att man under en vecka ska dokumentera och samla in material från sin vardag och sen sammanställa allt i en fotobok. Livet förändras så fort och om ett par månader ser vardagen ut helt annorlunda. Vi äter annan müsli, vi tar en annan väg till jobbet, vi umgås med andra människor, barnen är större och har andra perspektiv och våra tankar och funderingar kretsar kring helt andra saker. Med hjälp av foton, ord och lite design kan man genom ett sådant projekt skapa en lite tidskapsel över nuet. För vår historia har en betydelse och oavsett hur mycket vi sitter och bläddrar i våra fotoböcker så finns de där när vi behöver minnas eller bara reflektera över sånt som har varit. 

Varför vill jag göra en fotodagbok om en vecka i livet

Jag har länge klurat på det här projektet. Gjort ett par försök men inte lyckats ro iland det. Jag har alltid startat med stor entusiasm för att kort inpå tappa alla ork på att slutföra det. Utmaningen är att dels dokumentera tillräckligt mycket men också att sammanställa allt material till en intressant och snygg fotobok.

Så än en gång gör jag en ansats att genomför det. Så varför ger jag inte upp?

Någonstans inom mig så tror jag på detta och jag vill ha en liten kapsel av hur livet ser ut just nu. En kapsel som jag kan öppna om 10 år och minnas hur vi hade det. Ni vet det man säger när man minns tillbaka, ”Det var tider det” och det är dessa tider vi lever i nu. Med det sagt menar jag inte att jag vill dokumentera varje frukost vi äter under den här veckan, snarare en berättelse över vilka rutiner vi har vid frukosten just nu.

Förberedelser är nyckeln till att lyckas

Så den här gången ska jag förbereda mig lite extra. Förhoppningsvis kommer det att hjälpa mig att lyckas att sammanställa en fotodagbok och göra den intressant. Man kan dels göra fotodagboken i en kronologisk ordning. Alltså dokumentera hur dagarna ser ut från morgon till kväll i en vecka.  När går vi upp, vad äter vi till frukost, vad händer på jobbet osv. Sen kan man också dela upp det lite och göra olika kapitel. Varje dag är ett kapitel som redogör för ett specifikt tema. Exempelvis kan man berätta om morgon rutinerna, eller om vad alla älskar att titta på just nu, eller knep som får vardagen att rulla lite smidigare osv. Här bestämmer man lite själv hur fotodagboken kan lägga upp för att djupdyka lite i vardagen. 

Saker att förbereda

Det finns ganska många förslag där ute hur man kan förbereda sig för vi vecka. Jag har ju uppenbarligen misslyckats förut, men skam den som ger sig den här gången ska jag lägga upp det i två faster. Först dokumentera och sen sammanställa. Det som måste förbereddas lite extra är just dokumentationsfasen för det är den som är svårast. 

Vardagsfoto

Ladda alla kameror med minneskort så att man kan välja den kameran som passar bäst för tillfället.  Tänka på att så många kort som möjligt varje dag. Det handlar om att samla in material som kan användas för illustrerar berättelserna.

Teman

Identifiera ett tema för varje dag. Något man kan fokusera på och vinkla sin berättelse. Exempelvis: Frukostrutiner, På jobbet, favoriter av olika slag, natt rutiner, ect. Här gäller det att klura ihop något bra och relevant för vardagen just nu.

Mall för text dokumentation

Gör dokumentationen varje dag enkel, bara så man kommer ihåg vad man vill skriva. Skriv på samma sätt varje dag och skriv enkelt. Det kan alltid redigeras i efterhand när hela projektet ska sättas ihop.

Spara fysiska element

Barnens ritningar, biljetter ect. Allt som har ett specifikt betydelse för den här tiden. Lägg allt i ett kuvert / mapp utan att fundera så mycket. Sen när det är dags att sätta ihop boken kan det vara värt att fundera över vad som ska med och vad som inte ska med.

Ungefär så har jag tänkt mig att det här ska gå till. Nu håller vi tummarna för att jag lyckas samla ihop så mycket data som möjligt den här veckan.

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Dags att lämna citylivet och börja nästa kapitel i villakvarteren i Herrängen.

Jag har gått och klurat lite på det här sen i somras. Funderat lite och känt efter att det kanske är dags för oss att flytta till ett litet hus. Någonstans i söderförort, så att vi har nära till släkt och vänner.

Jag älskar att bo i stan, närhetens till stans härliga utbud av butiker, kulturliv och närheten till allt. Men nu när barnen börjar bli alt mer rörliga och vill cykla och leka ute har innestan med all trafik och betong blivit lite för mycket även för mig. Jag har tröttnat på köa till gungorna i parken som alltid är smock full. Jag är trött på att ta mig igenom morgontrafikens buller på väg till förskolan på morgonen. Bussarna, lastbilarna och ambulanserna.

Jag har tröttnat på att Oliva måste lära sig cykla på Ringvingen och akta sig för arga pensionärer som anser ha förtärde med sina rullatorer. Så tanken på hus kändes inte het främmande.

Sagt och gjort, nu är vi med hus. Det är ett 50-tals hus som ligger i Herrängen. Mitt emellan Älvsjö och Fruängen. Huset är på 115+70 Kvm. 3 stora sovrum och ett gästrum i källaren. Vi hade besiktning på huset i går att det är i mycket gott skick.  Det är inte jättestort, men det kommer passa oss utmärkt. 

Ser så mycket fram emot att flytta in i augusti. 

50-tals huset. En vit liten sockerbit.

 

Matsal och vardagsrum, stora och öppna sällskapsytor.

 

Vardagsrummet

 

Sovrum 1

 

Sovrum 2

 

Sovrum 3

 

Badrum

 

Gästrum

 

En liten bastu

 

Matsal och kök

 

Vardagsrummet

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Nu ska jag berätta lite om Jonathan. Han börjar växa upp till en liten kille nu och lämnar sina bebisdagar bakom sig.

För det mesta är han väldigt glad, han älskar sina gosedjur och det är inte få förunnat att se hur han släpar på sin Panda som han älskar över allt annat. Han tycker om att dansa och det bästa han vet är att hjälpa till att laga mat. Om han fick som han ville skulle han gärna stå och röra i en gryta hela dagen.

Han vill helst göra en massa sakar med sin pappa, som att gå till affären, bära tunga saker, laga mat, bygga tågbana medan gosa och pussas det gör han helst med sin mamma.  

Han är väldigt bra på att springa och springer mycket hellre än går. Han har bra koll på trafiken och håller sig undan för bilar. Han älskar att åka buss, tåg, tunnelbana och tvärbana och väljer alltid kollektivtrafiken framför bilen.

Mest av allt älskar han sin stora syster och leker gärna med henne, tar hennes glitterlim eller målarböcker, vill gärna göra precis som hon. Han är också väldigt bra på att prata även om alla ord börjar på bokstaven B så gör han sig hyfsad förstådd och det är inte helt ovanlig med långa meningar som består av 7 ord. Mjölk heter Bonk, Olivia heter Bea och Köttbullar heter Buttalla. Avkodar med det här med bokstaven B är det inga problem att förstå honom.

Ibland utmanar han sina föräldrar för att se vad som händer om man inte gör som de säger, inte äter när de säger att man ska äta, inte gå lägga sig när de säger att man ska gå lägga sig och provar gärna hur mycket man kan säga nej till innan de blir riktigt arga. Men ibland lossas han bara och säger nej för att få kryp upp i deras knä och leka katt.

 

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Idag har vi hängt hemma större delen av dagen. Bortsett från en promenad till banken. Vi tog bussen till Ringen och sen var tanken att vi skulle gå hem. Men oj vad jag missbedömde deras kapacitet i kylan. Givetvis så vägrade båda två att ha vantar på sig så de gick utan vantar i -7 och gnällde på att de frös. Men när vi kom hem fixade jag lite varm chockad sen var allt bra igen. 

Eftermiddagen ägnade vi åt att klä av granen och plocka undan lite av julen, med det finns fortfarande en del kvar att göra. Tror att det kommer bli det stora projektet i helgen; att ta bort alla julsaker. Dock är jag lite tveksam till att ta bort julstjärnorna eftersom det forfarande är ganska mörkt och de bidrar till en lite mysigare stämning. 

Det är väldigt tydligt att både J och O börjar bli riktigt uttråkade av att sitta hemma så det blir många NetFlix och Youtube klipp på Ipaden. Men vem vill inte göra sånt i dessa dagar. Tycker nog att de får slappa så mycket de vill, nästa vecka börjar den tunga vinterperioden på dagis så det är bäst att de är fulladdade med massa energi.

Jag själv håller på att försöker få ihop min ProjectLife fotobok för 2016. Jag har väl kommit halvvägs men det kommer bli superfint. Väldigt många snygga bilder som har tagits under 2016 så himla mysigt att samlat allt i en fin bok. Jag ska testa en lite annorlunda bindning i år hoppas det blir fint. En lay flat bok som har väldigt påkostade uppslag. Har spanat på dem ett antal gånger på fotomässan så nu ska jag testa. Tror det kommer bli två böcker för 2016 för det får bara plats med 80 sidor i boken. Får ser hur det blir jag har ju så oerhört många fler bilder från första halvåret, men om jag lägger in alla events från julen så borde det bli ganska många uppslag ändå. Vore grymt med två 80 sidiga böcker från 2016. 

Förutom pyssla med bilder spanar jag på hus. Börjar bli riktigt sugen på att flytta till hus. Vet egentligen inte varför, men känner kanske att det är lite trång i vår lägenhet, vilket är galet eftersom jag är uppvuxen i lägenhet och borde egentligen tycka att vi har det superbra. Men jag kan inte låta bil att tycka att vi borde ha lite mer yta att umgås på utan att allt händer på samma ställe. Jag trivs bra med öppen planlösning men jag tror jag vill ha en större yta för vardagsrummet och ett lite större avstånd till köket. Hursomhelst så är det långt bort att vi faktiskt köper hus men det är inte omöjligt. 

Här kommer lite bilder på trötta och uttråkade barn. 

Relaxing

Relaxing

Relaxing

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Efter allt julfirande åkte vi iväg till landet för att vila upp oss lite. Vet inte om vi verkligen vilade upp oss så mycket för det tar på krafterna att hålla båda kidsen sysselsatta. Men en av dagarna hade vi väldigt mysigt väder så vi passade på att ta en lång promenad runt sjön. Så här i efterhand kan man verkligen undra om det var så klot eftersom Olivia hade lite feber och borde kanske ha stannat hemma, men det  var strålande sol och alla ville komma ut och röra på sig.

 

Äntligen börjar de här två kunna vara ute lite på egen hand och leka tillsammans. Här lär Olivia Jonathan att gå upp på berget och vilka stigar han ska använda för att inte ramla ner. 

 

Båda har blivit väldigt bra på att gå och ingen protesterar att vi ska ut på promenad!

 

Självklart måste Jonathan stanna och titta genom vår brevlåda ifall det av någon anledning skulle dyka upp ett brev där. Någon gång måste jag skicka ett kort till honom för att han ska kunna ta upp det. Vilken glädje det skulle vara!

 

Runt hela sjön har man lagt ut spont som man kan gå på. Väldigt spännande och roligt med lite variation.

Det  låg is på hela sjön torts att det har varit lite si så där med minusgraderna här ute.

 

Bara badtermometern skvallrar om att det har funnits varmare baddagar vid den frusna bryggan.

 

Till slut kom vi fram till den lilla rastplatsen. Väl där satte vi oss och fikade lite med varm chocklad och äpplen. Mycket trevlig att få lite sol även om barnen var väldig

 

 

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Varje jul brukar vi även försöka få till en Engelsk jul lunch, med kalko och stuffing och allt annat som hör till. Peter är vid det här laget rätt så bra på att få till kalkonen och alla tillbehör. I bjöd vi hem hala tjocka släkten hem till oss. Jag är alltid så nervös att det ska vara lite trångt hemma hos oss då vi inte har en perfekt sitt plats men det gick bra. Vi fick alla plats vi vårt matbord och vi hade väldigt trevligt med god mat. Den här gången har jag faktiskt lyckats fota maten också. 

Lukas och Albin kom med roliga glasögon, som alltid är de fulla av bus. 

 

Peter står och lagar mat i vårt kök och det är full rulle!

 

Jonathan var lite rädd för att ha på sig glasögonen men han sitter gärna med på en grupp bild. 

 

Lite juligt blev det med Olivias fina gran på bordet och traditionella julkarameller/smällare på bordet.

 

Kalkonen blev perfekt i år och Peter håller på och skivar upp den fint så alla kan få ta av det goda kalkonköttet.

 

Då var den Engelska julmaten uppdukad.

Här sitter alla redo att avnjuta den goda julmaten. 

 

Och nu med hattarna på. 

 

Avslutningsvis skulle Peter imponera med en brinnande efterrätt. Christmaspudding som dränks i rom och tänds på. Blir en effektfull dessert.  

 

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Olivia blev väldigt febrig på julafton så vi åkte hem ganska tidigt med henne och stoppade båda barnen rätt tidigt i säng. Juldagen var ganska lugn för vår del Olivia var fortfarande lite hängig så vi stannade hemma hela dagen. Började med att öppna alla julklappar från England sen satte vi igång och röja i lekrummet för att få plats med alla nya leksaker. Sen lekte barnen med sina nya leksaker och Olivia somnade rätt tidigt med relativt hög feber. 

Ännu en morgon med paketöppning.

Peter funderar på hur alla dessa nya leksaker ska få plats i det lilla lekrummet som redan nu svämmar över med leksaker. 

Roligare att spela lite spel med Olivia 

Vi lyckades få till en mysig jullunch hemma med traditionell svensk julmat.

 

Jonathan har fullt upp att bemästra sin nya bilbanan.

 


Gissa vem som vinner, andra omgången!

Till slut fick vi lite ordning på Olivias nya pysselskåp. Det blir så mycket enklare att plocka fram pysslet och städa upp. 

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Här kommer äntligen några bilder från julafton. Vi firade traditionell julafton hos mina föräldrar. Det var verkligen full ös från första stund. lite svårt att komma i stämning med två små barn som bara hoppar av förväntan. Till och med Kale Anka var det ingen som lyckades titta på i lung och ro. Nästa år ska vi börja lite tidigare med maten, sen ta en pause för Kalle, sen julklappar och sen middag. Annars blir det bara ett förvirrat kaos. Men det var väldigt trevligt trots lite jul kaos. Jag antar att även jag var uppspelt inför jul, för på något sätt glömde jag fota all den fina maten. 

Båda älskar att åka tåg nu så de var väldigt nöjda att vi inte behövde åka bil till babcia.

 

Det tog inte lång tid innan båda stod i fönstret och väntade på jultomenten.

 

Total lycka och förvirring när tomten faktiskt kom och ringde på dörren sen.                                            

Sen delades det ut paket i massor och lyckligare barn har man aldrig sätt som var väldigt upptagna och tog sin uppgift att hjälpa tomten på fullaste allvar. 

Det var på håret men Tomten fick en kram iallafall.

Inga kommentarer
Kommentera

Ditt mail är never publicerat eller delad delat. Markerade fält är obligatoriska *

Välkommen till min blogg!

Cameia.se är en kreativ fotoblogg med syftet att inspirera människor till att dokumentera i sin vardag och göra vackra fotoböcker av sina minnen. 

Jag som skriver här heter Anna och brinner för vardagsfoto och fotoböcker. Jag älskar att dokumentera livets alls små händelser och dela med mig av dem till nära och kära. 

Med stark förankring i digital fotografi och digital design, delar jag med mig hur man på bästa sätt bevarar sina minnen, hanterar och organiserar sitt flöde av digitala bilder, och med hjälp av ett digitalt hantverk berättar historierna.  

 

Kategorier

Arkiv