-
Midsommar på Vätö
De ljusa dagarna är ljuvliga. De är fullspäckade med liv, aktiviteter och kärlek. Visst är det något speciellt med juni? Man har hela sommaren framför sig samtidigt som man njuter av de ljusa kvällarna och varje solstråle är som en gåva. Egentligen inte så konstigt att vi vill ha en stor fest mitt i Juni. Midsommar är en av mina favorit högtider. Den enda dagen på året då man verkligen vill vara ute hela natten, den enda dagen på året som blommor, naturen och solen har huvudrollen och den enda dagen på året när ålder inte har någon betydelse. Gamla som unga alla får vara med och larva sig, skratta och njuta av det man vurmar mest för.
I år firade vi Midsommar tillsammans med Katjas familj på Vätö. Vårt lilla landställe alltid redo att ge oss minnesvärda upplevelser som vi kan dela med vänner och familjen.
Det bästa med att fira på Vätö är den stora ängen där Vätö hembygdsförening ordnar med dans varje år. Stor midsommar stång, musikanter och massa människor i alla åldrar som samlas för att dansa och fira den bästa årstiden.
Vi hann inte förbereda så mycket innan midsommar eftersom vi inte kom ut till Vätö förrän sent på torsdag kväll. Så kransarna fick vi binda på ängen precis innan dansen. Det kanske inte blev kranskar i världsklass men blommor i håret hade vi och de höll även för dansen. Dock var det inte alla som vill ha en krans.
Efter dansen åkte vi hem och dukade upp all den goda goda mat som vi hade med oss. Det kom inte en droppe regn på hela dagen så vi kunde sitta ute i vår trädgård och obekymrat njuta av maten. Sen flyttade vi in på den soliga altanen och fortsatte med firandet i solen.
Och när vi hade ätit, vilat och skrattat tog vi en promenad ner till badet och de som var modiga passade på att ta ett friskt dopp i det blå. Det enda rätta på en midsommarkväll!
-
Kalas!!
Vi har haft en sådan underbar dag. Solen lyste och det var alldeles lagom varmt för min stora mage och så kom Peter hem från sin resa. Men det bästa var det härliga kalaset vi fick vara med på vid Skånegläntan. Jag fick den stora äran att fota festligheterna vilket innebar att jag hade den stora kameran med mig. Åh vad jag älskar att fota med 70-200, det blir nästan bra jämt. Olivia var på strålande humör hela dagen och passade på att äta sig mätt på både bullar och tårta på kalaset att pappa också kom hem gjorde hela hennes dag.
-
Julig Olivia
Så nu är julen lite över här hemma hos oss. Det här året har det varit en tuff jul. Både Peter och jag har varit ganska sjuka, Peter har haft hög feber hela julen och jag har mer eller mindre varit utslagen och väldigt trött. Men vi har tagit det lugnt med besök och julstök, och gjort allt för att bli friska. Vi är inte helt friska ännu men på bättringsvägar. Någon som inte har varit sjuk denna julen är Olivia. Hon har varit på strålande humör och verkligen njutit av att vara hemma med oss. Hon fick en ny klänning från mormor som hon var väldigt nöjd med och busade runt i den som 1 åringar gör. Här får ni en bild på henne i sin finaste juloutfit.
-
Bröllopet
Efter vår mysiga dag i Geneve åkte vi vidare upp till bergen till en liten by som heter Verbier. Veriber är en skidord som är välkänd bland svenskar och anses vara en exklusiv sådan där det erbjuds goda möjligheter till offpiståkning. Dock tycks Verbier vara mer eller mindre helt okänt bland fransmän och tyskar och där med inte alls lika utbyggt som exempelvis Val D’lsère eller Charmonix. Dock var det inte skidåkningen som var i fokus den här gången, även om jag gärna skulle vilja testa skidåkningen där någon gång. Den här gången var det Marias och Nicols bröllop, ett sommarbröllop i alperna som så här års är oerhört vackra och fridfulla.
Maria och jag träffades 2004 när vi båda började jobba som traineer på HP. Maria hade pluggat på Chalmers och hade nyligen flyttat upp till Stockholm, men det fanns inte många helger då Maria inte var iväg och reste. Förutom hennes förmåga och driv att resa så mycket som möjligt, var hon också oerhört duktig på att träffa människor och skapa möjligheter som öppnade nya dörrar. Så när Maria bestämde sig för att börja jobba för HP i London var det nog ingen som var det minsta förvånad. Jag tror att hon flyttade till London 2006 sen dess har hon bott i London och har varit duktig på att hålla kontakten med oss gamla traineeir som bor kvar i Stockholm. Varje gång hon hälsar på i Stockholm så försöker vi träffas och uppdatera varandra på senaste livsförändringarna. Vi ses inte särskilt ofta men vid speciella tillfällen försöker vi få till det. Maria var självklart med och firade när jag och Peter gifte oss och jag har hälsat på henne ett par gånger i London. Så när inbjudan damp ner till Marias bröllop i Verbier var det givet att jag skulle var där. Av det gamla traineegänget var det bara Sara som kunde följa med, men även Anna-Maria, som är en god vän från HP tiden, följde med och så givetvis Philippe som är Anna-Marias sambo och en vän till Maria. Bröllopet skulle hålla på i 3 dagar och gästlistan var välfylld med Marias och Nicols vänner från världens alla hörn. Några hade vi träffat tidigare och några hade jag bara hört talas om och det vara fantastiskt roligt att träffa alla nu.
Jag har vid ett tillfälle tidigare träffat Marias blivande man, Nicol, som är från Skottland och numera bosatt i Verbier. Så det var verkligen kul att få lära känna honom och hans familj lite närmare. Den skotska klanen visade sig från sin bästa sida, glada, fulla av humor och lättsamma att ha och göra med. Samtliga manliga medlemmar bar kilt, som till en början kändes väldigt speciell och fick oerhört mycket uppmärksamt, men ju längre tiden gick desto mer självklar blev kilten, en väldigt manlig utstyrsel som alla män borde bära vid högtider. Tyvärr är det bara skottar som får bära kilt, så Maria är lycklig lottad som med stor sannolikhet får uppleva kiltens skönhet vid flera tillfällen.
Sammanfattningsvis kan man säga att miljön, den härliga blandningen av människorna och det generösa brudparet gjorde att jag i alla fall fick en underbart härligt upplevelse och och är väldigt glad för att jag fick möjligheten att vara med och fira Marias och Nicols bröllopsdag.
Här får ni ett par bilder från det härliga dagen. De övriga dagarna orkade jag inte fota utan njöt av de fina sommardagarna i alperna.
-
Kalas
Åhh jag ligger verkligen efter med alla bilder som jag skulle vilja lägga upp här på bloggen. Det händer så mycket roliga saker hela tiden och jag fotar så mycket jag orkar. Igår var Olivia på sitt första kalas. Måste erkänna att det var lite av en premiär för mig också, att gå på kalas med ett litet barn är en helt ny grej. Vi var hos Beatrice som fyllde 2 år. Det var många barn och vuxna som hade samlats och det var många fina presenter som delades ut. Olivia var lite trött och avvaktande i början men kom igång och lekte lite på golvet sen. Beatrice är så gullig hon la sig på golvet och lekte med Olivia medan andra barn sprang runt och lekte med alla leksakerna. Sen bjöds det på tårta och massa gott att dricka. Vi var helt färdiga när vi kom hem och hela familjen sov i 3 timmar på eftermiddagen.
-
Dop
I helgen var var vi en sväng på landet och sen var vi på dop hos våra goda vänner. Det var en underbar dag och som det brukar vara vid dop var det många barn och vuxna som hade samlats för att fira att lilla Fredrik skulle döpas. Olivia hade på sig sina nya skor och var väldigt glad och mysig hela dagen. Kanske blev lite trött mot slutet för det var så många intryck men på det hela skötte hon sig exemplariskt. Vi fick också träffa Hanna som är född på samma dag som Olivia nästan på klockslaget, och de båda verkade fatta tycke för varandra på en gång. Nu är båda Peter och jag lite inspirerade att fixa Olivias dop, som förhoppningsvis blir av i Augusti.
