• Jag vet att jag lever

    Det är Söndagskväll, Peter är ute och spelar Squash, ur högtalarna sjunger Peter LeMarc om livet, och jag skall snart laga middag.

    Helgen gick fort men vill absolut inte klaga, den har varit fylld av vänner, champagne, mustiga viner, varma grytor och franska ostar, skratt och tårar, sol och regn, frisk luft, trötta muskler, sena kväller och sköna diskussioner inpå sen timmarna. Precis som en perfekt helg skall vara, och när jag tänker på det så är det precis så jag vill ha mitt liv och inte bara på helgerna. Jag vill inte att livet skall bara gå förbi en utan att man hann njuta av det till fullo. Jag vill fylla livet med vänner,  givande samtal, god mat, gott vin, champagne och jag vill spara nuet i fantastiska bilder.

    Jag ska inte bli sentimental här och låter er lyssna på Sveriges mest fantastiske Peter LeMarc som är en mästare på att berätta om livets mening.

    Nio broars väg
    (Nio broars väg -97)

    Jag sitter vid stationen och ser alla tåg som går förbi
    I fönstren sitter människor som blickar ut över stan jag lever i
    Men ingen kliver av
    Bara det sista av sommarn som faller i stilla mak
    Dagarna kommer och går
    Precis som dropparna mot stationens tak
    En dag ska jag rycka upp ankaret
    som håller detta skepp i sin hamn,
    Bara släppa taget, driva med vågorna
    Dit ingen känner mitt namn

    Jag ska gå längs Nio Broars Väg
    Jag lämnar allting bakom mej
    Längs nio broars väg
    Jag vet att jag lever då
    Längs Nio Broars Väg
    Ingen tid att ångra sej
    Längs Nio Broars Väg

    Jag gör samma saker var dag som jag alltid gjort
    Kör Kungsgatan ner och sen kör jag tillbaka lika fort
    Dessa gator är fyllda av blinda, alla är dårar utom jag
    För jag bär leopardens hjärta och jag väntar på den dag
    Den dag jag ska rycka upp ankaret
    som håller detta skepp i sin hamn
    Bara släppa taget, driva med vågorna
    Dit ingen känner mitt namn

    Jag ska gå längs Nio Broars Väg…

    Jag blir så rädd för alla år som gick
    För jag vet jag inte tillhör detta ögonblick

    Jag tänker inte vänta på min räddning som en strandsatt på en ö
    Jag tänker inte gå här färglös, kanske suddas ut och sen dö
    Jag ska söka nåt värt söka efter
    Nånting som är jag
    Jag ska lämna sarkofagen där min tvilling är begravd
    Så jag bränner alla kartor jag har
    Dom gäller inte mer
    Bara dom som jag ritar själv
    Bara det mina ögon ser
    En dag ska jag rycka upp ankaret
    som håller detta skepp i sin hamn,
    Bara släppa taget, driva med vågorna
    Dit ingen känner mitt namn

    Jag ska gå längs Nio Broars Väg..